Facebook, ett politiskt statement.

Vi la ner våra facebooks här om dagen, jag och Kelly. Tröttnade på frasen "jag vet, jag såg det på facebook." eller det faktum att man sitter med chiffernyckel för att tyda något kryptiskt som nån annan har skrivit. Det läggs en massa värderingar i en statusuppdatering och det först nån form av tyst diskussion över nätet, helt fri för tolkning.
Sunt? Knappast va? Så vi tog bort våra, resonerade som så att om någon undrar nått så får man plocka upp luren och ringa, svårare än så är det inte. Det här blev dock någon form av politiskt statement. Vi har fått semiupprörda samtal från höger och vänster där folk har trott att de har blivit blockade eller upprörda över att "nu kan ju jag inte gå in på era sidor och kolla vad ni gör!". Nej, det går inte längre, men som sagt, RING om det är så viktigt. Och den återkommande frågan från alla är "Men varför?", svaret mina vänner är "Ja, varför inte?". Livet händer inte på Facebook, livet händer här och nu. Vi har numera förlagt vårt umgänge utanför internet. Lever ett Facebook-fritt liv, och det känns jävligt befriande. Tack!

Kommentarer
Postat av: Sara

Förstår er! MEN de vore ju bra om ni kom tillbax till FB snart...saknar dig lite granna där! ;-) Pöss

2010-03-04 @ 14:21:56
URL: http://saraeeeriksson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0